Snus och graviditet

En fråga som ofta dyker upp är hur snus påverkar graviditeten. Flera studier visar att snusning under graviditeten faktiskt kan vara direkt farligt för barnet.

Alla tobaks- och nikotinprodukter bör undvikas

Något som är både omdiskuterat och undersökt är hur rökning under graviditet påverkar barnet. Än finns det inte lika mycket forskning om snusets inverkan.

Nyligen genomförde Karolinska Institutet en undersökning kring riskerna vid snusning under graviditeten och kopplingen till spädbarnsdöd. Två miljoner barn registrerades i studien där drygt en procent av mammorna snusade. Resultatet av studien visade att snusning under graviditeten ökade risken för död med 70 procent under det första levnadsåret oavsett orsak, samt att det mer än trefaldigt ökade risken för plötslig spädbarnsdöd. Att riskerna vid snusning kunde jämföras med måttlig rökning, vilket motsvarar en till nio cigaretter per dag, indikerar att snusning kan medföra allvarliga risker under en graviditet.

Kan nikotin påverka hormoner?

Nikotin är ett ämne som har använts i århundraden, främst genom tobaksprodukter, och det har länge varit känt för sina beroendeframkallande egenskaper. Men vad många kanske inte är medvetna om är att nikotin också kan ha en betydande inverkan på kroppens hormonsystem.

Hur nikotin påverkar östrogenproduktionen

En av de mest diskuterade effekterna av nikotin på hormoner rör östrogen, ett av de viktigaste könshormonerna hos kvinnor. Ny forskning har visat att nikotin kan påverka produktionen av östrogen genom att hämma de enzymer som är nödvändiga för att syntetisera detta hormon. Detta kan leda till en sänkt nivå av östrogen i kroppen, vilket i sin tur kan påverka menstruationscykeln och fertiliteten hos kvinnor.

Andra hormoner som påverkas av nikotin

Utöver östrogen har nikotin också visat sig påverka andra hormoner i kroppen. Till exempel kan nikotin öka produktionen av kortisol, ofta kallat ”stresshormonet”. Höga kortisolnivåer kan leda till hälsoproblem som högt blodtryck, viktökning och ökad risk för hjärtsjukdomar. Nikotin kan även påverka insulinproduktionen och störa sköldkörtelhormonernas funktion.

Spädbarnets hjärtfunktion kan påverkas

Snus och rökning kan påverka hjärtfrekvensen hos spädbarn även efter födseln. En studie från Karolinska Institutet visade att förändringarna i barnens hjärtaktiviteter var likvärdiga oavsett om mamman snusat eller rökt.

Varför är det svårt att sluta snusa som gravid?

Nikotinberoende är både fysiskt och psykiskt, vilket gör det svårt att sluta snusa under graviditeten. Hormonella förändringar, stress och vanor spelar en stor roll i beroendet. Många upplever också att snus hjälper dem att hantera illamående och oro, vilket gör det ännu svårare att bryta vanan.

Sluta snusa gravid – hur gör man?

Många upplever det svårt att sluta snusa som gravid. Det viktigaste är att söka stöd från vården och att använda metoder som fungerar för just dig. Att gradvis minska intaget eller använda tobaksfria alternativ kan vara en väg att gå. Alternativa strategier inkluderar mindfulness, kostförändringar och fysisk aktivitet.

Rökning är farligare än snusning

Snus kan ge motsvarande eller högre mängder nikotin i blodbanan än cigarettrökning. Men rökning innehåller fler skadliga ämnen än snus, vilket gör det farligare för gravida.

Går det bra att snusa tobaksfritt snus under graviditeten?

Du bör inte snusa under tiden du ammar. Nikotinet förs över i bröstmjölken och kan påverka ditt barn. Däremot finns det helt tobaks- och nikotinfria alternativ.

Svenska kvinnor och snus

Antalet kvinnor som snusar i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 7% av alla svenska kvinnor att de snusar, motsvarande 365 626 personer.

Varför blir man trött av att sluta med nikotin?

När man slutar med nikotin efter att regelbundet snusat eller rökt under en längre period kan kroppen drabbas av biverkningar. Detta beror på att nikotinet påverkar kroppens kemiska sammansättning och vårt nervsystem. Nikotin är en centralstimulerande substans som ökar hjärnans aktivitet och gör oss mer alerta. Det är därför man kan uppleva trötthet när man slutar med nikotin.

Nikotin kan också påverka vår sömnkvalitet genom att förändra sömnmönstren. Vid intag av nikotin kan det därför vara svårare att somna och att sova genom hela natten. När man slutar med nikotin kan därför sömnkvaliteten förbättras i längden. I ett första stadie när kroppen avvänjer sig från nikotinet kan det orsaka trötthet, eftersom kroppen anpassar sig efter de nya sömnmönstren.

Andra biverkningar

Förutom sluta snusa trötthet finns det tyvärr många andra biverkningar som kan uppstå i samband med att du försöker bli snusfri. Kom ihåg att dessa bara är tillfälliga och att du gör en stor insats för din hälsa när du slutar. Här listar vi några av de vanligaste bieffekterna:

1. Huvudvärk är vanligt att uppleva i samband med att man slutar med snus
2. Många upplever att de blir mer lättirriterade och får mer humörsvängningar
3. Svettningar kan uppstå på grund av de hormonella förändringarna som sker i kroppen
4. Det är vanligt att man får en ökad aptit och känner sig mer hungrig
5. Vissa kan uppleva ryggont, detta är vanligast hos de som snusat länge

Så påverkar tobak din kropp

Som du säkert känner till kan intag av tobak leda till en rad olika hälsoproblem samt att de farligaste effekterna kommer från cigaretter. Tobaksrök innehåller tusentals giftiga ämnen som kan resultera i hälsoproblem som lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och andningsproblem. Tobak påverkar även reproduktionssystemet hos både män och kvinnor.

Även om snus är mindre skadligt än cigaretter finns det fortfarande hälsorisker med att snusa. När du placerar tobak under läppen eller längs med tandköttet får du i dig skadliga ämnen. Dessa kan öka risken för olika typer av sjukdomar, bland annat tandproblem och cancer i munhålan. Det bästa för din hälsa är alltså att avstå helt från tobaksprodukter.

Varför blir man beroende av snus?

När man snusar frigörs nikotin i kroppen vilket snabbt går ut i blodet. Detta orsakar en ökning av dopamin i hjärnan, vilket i sin tur skapar en känsla av välbefinnande och belöning. När en person snusar över en längre tid blir kroppen beroende av nikotin och behöver regelbundet snusa för att må bra. Nikotin påverkar många delar av kroppen, bland annat:

• Hjärta och blodkärl: Vid intag av nikotin ökar både blodtryck och hjärtfrekvens. Under långa perioder av snusning kan det finnas en ökad risk för hjärtsjukdomar
• Mag-tarmkanalen: Nikotin kan påverka matsmältningen och i vissa fall orsaka magproblem som illamående och kräkningar
• Fertilitet: Intag av nikotin kan påverka reproduktiviteten hos både män och kvinnor

Det är viktigt att veta om vilka hälsorisker det finns av att använda nikotin. Allra bäst är ifall du försöka undvika det helt, särskilt under graviditet och amning. Om du redan är beroende av nikotin är det aldrig för sent att försöka sluta.

Tobak är skadligt för hälsan

Tobaksanvändning är skadligt och kan medföra en mängd hälsoproblem. Allra farligast är tobak i cigaretter, då tobaksrök innehåller tusentals giftiga ämnen, däribland cancerframkallande ämnen som skadar cellerna i kroppen. Intag av tobak kan leda till hälsoproblem som exempelvis lungcancer, hjärtsjukdomar, stroke och andningsbesvär.

Även om snus är mindre skadligt för hälsan än cigaretter, finns det även risker med att snusa tobak. De skadliga ämnena frigörs när tobaksprodukter placeras under läppen eller längs tandköttet. Användning kan öka risken för hjärtsjukdomar, stroke, bukspottkörtelcancer och andra former av cancer. Snus kan också kopplats till sjukdomar i munnen, såsom tandproblem och cancer i munhålan. Det bästa för hälsan är alltså att trappa ner snuset och helst av allt göra sig helt fri från det.

Trappa ner snus – 5 smarta tips

När du har bestämt dig för att trappa ner snus och slutligen bli helt snusfri finns det flera sätt att gå tillväga. Här listar vi 5 smarta tips för dig som vill minska snusanvändningen:

1. Börja med att sänka ditt dagliga snusintag gradvis. Minska mängden varje dag tills du når en lämplig nivå
2. Hitta en hobby eller aktivitet som ersätter snusningen. Fysisk aktivitet eller meditation kan hjälpa till att distrahera tankarna och minska abstinensen
3. Ta stöd från vänner och familj. Att få stöttning och uppmuntran kan vara avgörande när du trappar ner snus för att hålla uppe motivationen
4. Om du har svårt att minska snusintaget på egen hand kan du söka professionell hjälp från en specialist eller läkare

Vad händer i kroppen när jag slutar med snuset?

Alla personer upplever olika saker när de trappar ner eller slutar helt med snuset. Gemensamt för alla är att det kommer ske en nikotinförlust samt en minskning av andra skadliga ämnen i kroppen. Under den första tiden kan det vara svårt att sluta på grund av abstinensbesvär. Något som kan hjälpa under perioden är att tänka på att du avgiftar kroppen från farliga ämnen och att du gör en insats för din hälsa.

Att sluta snusa är även till fördel för din hjärt-kärlhälsa. När du trappar ner på snuset slutar du stressa kroppen, vilket gör att hjärta och blodkärl kan återhämta sig och att blodtrycket normaliseras. Du kommer även förbättra ditt smak-och luktsinne. Dina sinnen kommer återhämta sig och du kommer kunna njuta av mat och dofter på ett mer omfattande vis.

Största vinsten är att aldrig behöva tänka på att ha något med sig, inte vara styrd av något. Dessutom slipper man skitiga fingrar / jobe

”Spider-Girl” ser förbättrad sömn. När någon klagar på sömnsvårigheter med nattliga svettningar när de slutat snusa kan hon intyga att detta ger sig med tiden:

Det där gick över efter några månader, sen får man en sömn som är mycket bättre än den man hade som snusare. / Spider-Girl

”Spruttis” ser höjd energi i vardagen efter snusstopp:

Känner att jag har mer energi och det är framförallt jämnare än tidigare då det gick upp och ner under dagen. Det är för mig en stor fördel då jag har ganska stor arbetsbörda. Spruttis

”Isnatt” delar med sig av känslan efter ett och ett halvt år som snusfri och den tydliga ekonomiska fördelen:

Men att ha slutat är underbart, det är frihet och hoppas att alla som försöker sluta lyckas!

Räknar jag ekonomiskt så har jag 77 veckor á 7 dagar x 40:-/dagen = 21 560:-.

Drygt 20 000:- är ganska många arbetstimmar. Och ganska mycket man kan lägga på nåt annat kul! /Isnatt

Återfall

Sluta snusa-tråden är, till skillnad från många andra forumtrådar, förvånansvärt stöttande och positiv. Många delar med sig av redogörelser av återfall och får pepp och stöd som svar. Användaren ”Access-Denied” får många uppmuntrande svar på sitt inlägg när hen säger:

Jag fick ett återfall igår och snusade men dosan slängde jag nu imorse. Det var inte det minsta gott och de dåliga effekterna gjorde sig påminda nästan direkt. Ser det dock inte som ett misslyckande utan ser det mer som ett tecken på att snusandet är ett avslutat kapitel. /Access-Denied

En annan användare våndas över sambon börjat igen efter att de båda varit snusfria en tid – något som får hen att själv börja överväga att börja igen. Men användaren ”Isnatt” kliver in med motivation:

Strunta i snuset! Är säkert svårt när man har en partner som snusar och man själv är fd snusare men stå emot. Tänk vad skönt att slippa det där, underbart! Det är bara precis när man slutat snusa som känslorna svallar och det känns tryggt att gå tillbaka. /Isnatt

Användaren ”neuffs” kämpar:

Jag hatar när man hela tiden pendlar mellan ”nej, jag har tagit min sista prilla” och ”MÅSTE TILL KIOSKHELVETE UR VÄGEN” varannan minut:P” /neuffs

Fyra till sju dagar efter sista prillan

Hur klarar med den mentala påfrestningen av att sluta snusa? Återigen är användaren ”Spider-girl” hjälpsam och tipsar om bra litteratur:

Allen Carrs bok ”Äntligen Icke-rökare” funkar minst lika bra för oss snusare. / Spider-girl

Användaren ”Murbritt” tipsar om mentala tekniker:

När snusabstinensen kommer tänker jag att man kan alltid fokusera på något annat. Vill inte fokusera på att sluta snusa för hårt för då tänker man ju på snus hela tiden. Göra saker som helt slukar upp en, grymma saker helt enkelt. En påminnelse annars är att abstinenserna brukar röra sig i korta korta intervaller (3-10 min) som är helt hanterbara /Murbritt

Det är viktigt att inte glömma de positiva effekter. Användaren ”v.giroux” listar de bra konsekvenserna hen upplevt av att vara snusfri:

• Man blir genuint gladare.
• Man får mer energi.
• Hjärnan börjar tänka på saker ur flera olika synvinklar, som om snuset blockerade detta förut.
• Man gör fler saker om dagen utan snus.
• Man blir mer öppen med sina åsikter och står för det man tycker.
• Bättre andedräkt.
• Hungrigare, positivt för mig som tränar.

Även små framsteg är värda att lyfta fram. Som användaren ”spliffpatrullen” säger:

Nu har jag varit snusfri i 7 timmar tror jag  Jag har städat hela jävla huset skall jag lova, ätit och tuggat tuggummi. Känner mig mycket rastlös. Imorrn kan jag iaf stoltsera med att.. inte ha snusat i en halv dag /spliffpatrullen

Finurliga tips

Alla sätt är bra utom de dåliga. Användare ”Pimple” slår ett slag för halstabletter som substitut för snus:

När jag väl vart sugen så tog jag en fishermen och stoppade under läppen, funkade bra. jag gjorde det till samma procedur som snuset, stoppade under läppen, peta på den tungan så saften kommer ner. hade ingen som helst abstinens eller nått konstigt nog. bara att stoppa in en när suget kom o det var borta sen. tror det tog 2 månader innan suget försvann helt. /Pimple

”Bloodbound” har andra förslag:

Det här är nog tredje gången jag slutar tror jag, men den här gången har jag mer motivation och ser faktiskt fram emot att bli fri från nikotinets bojor. Choklad och jordnötter är ett bra substitut har jag upptäckt. /Bloodhound

Att fokusera på annat än snus är ett vinnande koncept. Användaren ”HighFlyingBird” ser träning som en bra metod för att hantera abstinens:

Sluta snusa – vad händer i kroppen dag för dag?

Mycket händer i din kropp när du slutar snusa, men vanliga biverkningar är: humörsvängningar, yrsel och  illamående. Ja, att sluta snusa innebär en rad olika påfrestningar och du kommer märka att det händer en hel del i kroppen när du inte längre tillför din dagliga dos nikotin. Det som blir mest tydligt är abstinensbesvären som kan få dig att må väldigt dåligt. Men var lugn – det finns gott om smarta tips om hur du bäst hanterar dina besvär och hur du kan förbättra dina chanser att bli snusfri. När du slutar snusa sker det många förändringar i kroppen när man slutar, både fysiska och psykologiska, som kan vara utmanande att hantera.

Tänk på detta: Din kropp börjar återhämta sig och bli starkare när den slipper den dagliga dosen nikotin.

De första dagarna kan vara riktigt tuffa, då abstinensbesvären är som värst och kan få dig att må dåligt. Men ta det lugnt – du är inte ensam, och det finns många smarta tips som kan hjälpa dig genom den här resan och öka dina chanser att lyckas.

Plan för när suget slår till

Gör något som tar ditt fokus bort från snus:

• Ta en promenad
• Ring en vän
• Ägna dig åt en aktivitet som engagerar dig
• För att hantera ett starkt sug efter snus, särskilt under de första dagarna av abstinens och mellan vecka 5 och 6, kan det vara hjälpsamt att vara medveten om att detta sug kan vara oväntat intensivt och att olika psykiska och fysiska symptom som huvudvärk och nedstämdhet kan påverka känslan av sug.

Sätt upp delmål och belöna dig själv

Sätt upp små delmål som känns överkomliga: klarar du en dag, klarar du tre dagar, och sedan en vecka. Varje mål du når är en vinst och ett steg närmare ett snusfritt liv – belöna dig själv när du når dem för att hålla motivationen uppe. Att sätta upp delmål kan hjälpa dig att lyckas sluta snusa genom att göra processen mer hanterbar och ge dig en känsla av framsteg.

Kom också ihåg: De där jobbiga känslorna är övergående. Abstinensbesvären kommer avta, och du kommer känna dig både piggare och starkare.

De första dagarna kan kännas som en prövning, men med rätt förståelse och förberedelse kan du hjälpa din kropp att hantera omställningen och ta dig igenom den på bästa sätt.

Det händer i kroppen – dag för dag

Dag 1 efter att du har slutat snusa kan du uppleva starka abstinenssymptom som irritation och ångest. Dessa symptom är en naturlig reaktion på att kroppen saknar nikotin.

Dag 2 börjar kroppen att rensa ut nikotinet, vilket kan leda till att du känner dig rastlös och har svårt att koncentrera dig. Det är viktigt att hålla sig sysselsatt för att minska suget.

Dag 3 är nikotinet nästan helt ute ur kroppen, men abstinenssymptomen kan fortfarande vara starka. Du kan uppleva humörsvängningar och sömnproblem.

Dag 4 minskar det fysiska suget efter nikotin, men du kan fortfarande uppleva trötthet och huvudvärk. Det psykiska suget kan vara starkt, vilket kan leda till obehagliga symptom. För att hantera dessa symptom kan du använda nikotinfritt snus eller nikotintuggummi.

Efter en vecka börjar de värsta abstinenssymptomen att avta, och du kan märka en förbättring i din allmänna hälsa. Din aptit kan öka och du kan känna dig mer energisk.

Efter en månad har de flesta abstinenssymptomen försvunnit, och du kan börja märka långsiktiga hälsofördelar som förbättrad lungkapacitet och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Varför uppstår abstinensbesvären när du slutar snusa?

• Illamående. Kroppen reagerar på olika sätt när nikotinet försvinner och suget börjar ta vid. För många är illamående ett påtagligt symptom.
• Yrsel. Nikotinet påverkar blodtrycket och gör att det höjs. När du slutar tillföra kroppen nikotin kan ditt blodtryck därmed sjunka – en effekt av det är att man upplever yrsel.
• Sömnbesvär. När kroppen gör en omställning till att bli nikotinfri kan dina vanliga sömncykler rubbas. Försök att hitta sätt att slappna av – bra sömn är en viktig beståndsdel i en god hälsa.
• Magbesvär och förstoppning. Det är inte alls ovanligt att mage och tarm börjar spöka när man minskar snusandet. Förstoppning uppstår ofta. Det kan vara bra att dricka mycket vatten under den här perioden – det hjälper tarmarnas arbete och kan hjälpa magen att bli mindre trög.
• Huvudvärk. Nikotinsuget kan för vissa människor yttra sig som rejäl huvudvärk. Jobbigt och plågsamt, men för de flesta är det ett tillfälligt besvär.
• Svajigt humör. Abstinensbesvären du känner när du slutar snusa påverkar ditt humör. Du blir lätt irriterad, arg och till och med ledsen. För vissa kan känslor av mildare depression uppstå. Att motionera kan vara ett bra sätt att dämpa negativa känslor.
• Vanliga symptom. De vanliga symtomen vid nikotinabstinens inkluderar yrsel och sömnsvårigheter, och dessa kan vara mest påtagliga under de första dagarna.

En till tre dagar efter sista prillan – Hur hanterar jag nikotinabstinens de första dagarna?

De första dagarna när du slutar snusa är ofta de tuffaste. Din kropp reagerar när nikotinet försvinner, vilket kan leda till symtom som illamående, huvudvärk och humörsvängningar. Det är nu risken för återfall är störst, men om du håller ut blir det snart lättare. Drick vatten, ät regelbundet och påminn dig själv om fördelarna – som bättre blodtryck och mer energi. Berätta för nära och kära om din plan och be om deras stöd.

Fyra till sju dagar efter sista prillan – Tips för att hantera nikotinsuget första veckan

Ju längre tiden går desto mindre påträngande blir nikotinsuget. Men det kan fortfarande vara besvärande och starkt vid olika tillfällen. För en del kan den här perioden präglas av återkommande huvudvärk – jobbigt, men huvudvärken kommer allt mer sällan med tiden och efter ett tag försvinner den helt. Under dag 6-7 kan användare uppleva humörsvängningar, huvudvärk och ett starkt sötsug, vilket är en del av kroppens anpassning till att vara utan nikotin.

Tips för att sluta snusa! En stor del av abstinensen är att man saknar känslan av att ha något under läppen. Det kan kännas ovant att inte ha en prilla inne. Testa att ha något annat där, som ett sockerfritt tuggummi, för att simulera känslan utan att få i dig nikotin och andra skadliga ämnen.  Det finns också nikotinfritt snus som kan hjälpa.

Under den första veckan som snusfri är det också vanligt att känna ett starkt sötsug. För att undvika svåra blodsockerdippar är det bra att hålla en jämn och balanserad kost. Se också till att ha tillgång till smarta, näringsrika mellanmål, till exempel frukt istället för godis och kakor.

Fysisk aktivitet är också viktigt. Regelbunden träning hjälper inte bara mot abstinensbesvär utan kan också förbättra humöret. Även en kort promenad kan minska suget och hjälpa dig att känna dig mer motiverad.

När du lyckats gå en vecka utan snus så är din kropp nu helt utan nikotin. Du har tagit ett stort steg mot ett snusfritt liv!

Två veckor efter sista prillan – Förändringar i kroppen efter att du slutat snusa

Din nikotinfria tillvaro känns enklare men det är fortfarande ett nytt tillstånd och det är inte ovanligt att abstinensbesvär består även under den här perioden. Sötsug och humörsvängningar förekommer. Försök att fokusera på din framgång – varje timme och varje dag du klarat utan snus är en rejäl vinst! Abstinenssymptom kan upplevas under en period av 1-2 veckor efter att man slutat snusa.

En månad efter sista prillan – Hur behåller jag motivationen när jag slutat snusa?

Det kan vara en boost för motivationen att fokusera på sådant som uppenbart förändrats till det bättre efter en månad utan snus.

Här är några tips för att hålla dig på rätt spår:

• Påminn dig själv om alla fördelar du har uppnått hittills
• Fortsätt sätta upp små delmål och belöna dig själv
• Håll kontakten med vänner och familj som stödjer ditt beslut

Efter en månad utan snus är det tydligt att mycket har förändrats till det bättre. Tandkött och tänder, som tidigare påverkats av snus, mår nu mycket bättre. De första veckorna kan vara svåra, men de långsiktiga effekterna är värda det. Efter 4 veckor utan snus kan abstinenssymtomen ha lindrats avsevärt.

För att bibehålla viljestyrka är det en smart strategi att undvika sådant som kan få dig att vackla – after work-ölen, morgonkaffet och andra saker du förknippar med en prilla kan vara värda att låta bli under en period.

Tips! Förbered dig på svåra perioder. Man kan lätt tro att man är förbi abstinensen när det gått ett par månader men efter cirka 40 dagar från sista prillan kan man få nya känningar. Om man är förberedd på detta mentalt är det lättare att hålla ut.

90 dagar efter sista prillan

För de allra flesta är tillvaron normal och skön nu. Du har vant dig vid ett snusfritt liv och snussuget är inte påträngande på samma sätt – dock kan det fortfarande blossa upp då och då. Försök stå emot och tänk på dina framgångar! Att ha klarat sig snusfri i 3 månader innebär att man har passerat en betydande tröskel, där chanserna för att förbli snusfri ökar, trots att det fortfarande finns risker för återfall. You got this!

1 år efter sista prillan

Du har gjort ett fantastiskt jobb och kan med gott fog kalla dig icke-snusare. Och du – risken för flera sjukdomar har nu minskat, till exempel diabetes typ 2.

Det är viktigt att ha en stark motivation när man vill sluta snusa för att kunna hantera sug och abstinensbesvär.

Hälsoeffekter av att sluta snusa: 11 stora fördelar för din hälsa

Sluta snusa – fördelar för din hälsa

Att sluta snusa är inte lätt men det är en utmaning som verkligen betalar sig. Det finns flera fördelar och positiva hälsoeffekter av att sluta snusa – färre hälsorisker, fräschare mun och tänder och du sparar en ganska fin summa pengar. När du väl kommit ut på andra sidan som snusfri så kommer du antagligen fråga dig själv varför du ens började snusa över huvud taget!

För de som vill sluta snusa är det viktigt att ha en stark motivation och rätt verktyg för att lyckas.

Det finns många fördelar med att sluta

Hälsoeffekter av att sluta snusa

Snus är en tobaksprodukt och precis som annan tobak innehåller snus skadliga ämnen som påverkar din hälsa negativt. När man slutar snusa, händer det mycket i kroppen, inklusive att man kan uppleva abstinenssymptom som påverkar både fysisk och mental hälsa. Snusning ökar också risken för hjärtinfarkt eller stroke.

Studier visar att snus:

• Påverkar innerväggarna i blodkärlen, vilket kan leda till negativ hjärt-kärlhälsa. Snusning ökar risken för hjärt kärlsjukdomar.
• Ökar risken för att dö om man drabbas av en stroke, jämfört med personer som inte snusar. Personer som slutar snusa kan uppleva svårt att koncentrera sig.
• Ökar risken för typ 2-diabetes. En dosa eller mer om dagen fördubblar risken. Snusning kan öka risken för olika hälsoproblem.

Snus innehåller nikotin som är en central komponent som bidrar till beroende. Forskning visar på riskerna med snusning, inklusive ökad risk för cancer. Snusning kan leda till beroende och det finns flera risker med snusning. Användning av snus kan leda till ökad risk för olika sjukdomar.

Ett finare leende och en friskare mun

Prilla under läppen är ett giftigt, främmande föremål i din mun som förstås påverkar munhälsan. Den som snusar under lång tid kan märka att:

• Tandköttet drar sig tillbaka
• Tandhalsar blottläggs

Detta gör att bakterier lättare samlas i utrymmet mellan tänder och tandkött, något som i sin tur ökar risken för:

• Tandköttsinflammation
• Tandlossning

Tänk också på att tobaksprodukter missfärgar tänderna. En storsnusare tänder är ofta gula eller gråaktiga i nyansen.

Förbättrad munhälsa och fräschare andedräkt

Om du väljer att sluta har du alltså ytterligare en fördel, förutom de rent hälsomässiga: Du får tillbaka ett vitare och mer naturligt leende. Det är estetiskt mer tilltalande men det kan också ge självförtroendet tillbaka. Många som har missfärgade tänder känner sig osäkra att le och vill inte gärna visa sina tänder för andra. Att kunna få tillbaka sitt leende kan göra storverk för självkänslan.

Om du snusar har du dessutom ofta en ofräsch andedräkt. Det beror på att snuset irriterar slemhinnorna på insidan av läppen. Slemhinnorna blir förhårdnade och räfflade, vilket i sin tur gör att bakterier lättare ansamlas där – bakterierna gör att din andedräkt försämras avsevärt, vilket kanske i första hand är problematiskt för din omgivning. Lägger du snuset på hyllan återhämtar sig slemhinnorna efter ett tag, du får en bättre bakteriebalans i munnen och din andedräkt blir fräsch igen. Ökad aptit är också ett vanligt abstinenssymptom när man slutar snusa.

Spara pengar

Tobaksberoende är inte bara skadligt för hälsan. Det strular också med din privatekonomi. Att skaffa sig en överblick över sina faktiska kostnader för snus kan vara en sporre i sig – ganska snabbt ser man att det är en rejäl slant man lägger på snus under ett år. Och för vad, egentligen? Tänkt så mycket annat kul, nyttigt och inspirerande man kan ta sig för med de där pengarna!

Om man snusar en dosa om dagen blir kostnaden (ungefärligt):

• 40 kronor om dagen
• 1200 kronor i månaden
• 14400 kronor om året

Vad kan man då använda 14 000 kronor till? Det är förstås mycket men bra grejer, som också kan fungera som motivation, är till exempel

• Resor
• God mat
• Kläder
• Nöjen
• Upplevelser

Eller något annat som du länge velat göra men inte känt att du haft råd med! Att söka hjälp att sluta snusa kan också förbättra dina chanser att lyckas och därmed spara dessa pengar.

Se mer av världen

Även om det är skadligt för hälsan, är snus en tradition och ett naturligt inslag för oss i Sverige. Så är dock inte fallet i övriga världen. Ska du på en långresa utomlands är snuset automatiskt ett problem. Chansen att få tag på snus utomlands är liten. Och hur mycket har du möjlighet att ta med dig? Vissa länder har tydliga regler för hur mycket snus som du föra in över gränsen. I de allra flesta fall är mängden snus för personligt bruk tillåtet men i till exempel USA och Australien kan det bli knepigt.

Australien har mycket hårda tullregler och du har endast möjlighet att ta med dig 25 gram snus till landet. Allt över den vikten är förenat med kostnader. I USA är reglerna oklara och det finns risk att tullen inte accepterar snus i ditt bagage.

I dagsläget finns det dessutom två länder till vilka det är strängt förbjudet att ta med snus:

• Island
• Singapore

Att snusa kan alltså ses som lite av en begränsning. Att behöva fundera och oroa sig över att ha tillräckligt med snus, eller att få tag på snus eller till och med bryta lagen genom att snusa – allt sådant skapar stress på resan och kan göra att du helt enkelt inte kan njuta i fulla drag på din semester. Bryter du snusberoendet slipper du därför även en hel del stök och oro när du vill ge dig ut och se världen. Och blir du snusfri har du dessutom pengar över som kan gå till en härlig resa! Det är också viktigt att ha tillgång till hjälp och stöd när du försöker sluta snusa, då detta kan öka din motivation och chanserna att lyckas.

Sluta snusa abstinens dag för dag

Det finns fysiska abstinensbesvär och psykiska. Vilka som är värst kan variera från tidpunkt till tidpunkt och från person till person. Båda kan dock vara påfrestande.

• Det första dygnet

Det första dygnet och under de första dagarna av snusstoppet är abstinensbesvären oftast mycket jobbiga. Nikotinsuget är på topp när du inte längre får i dig den dosen som kroppen är van vid. Du känner sannolikt av abstinensen rent fysiskt, med yrsel, illamående, trötthet och så vidare.

• Tredje dygnet

Här upplever många att nikotinsuget är som värst. Kan man hålla ut genom denna topp av abstinensbesvär så blir det enklare inom några dagar.

• En månad efter snusstopp

Kroppen har så sakteliga vant sig vid att vara utan nikotin, men sug efter snus kan komma och tränga sig på fortfarande, om än med längre intervaller.

Ju längre tiden går, desto lättare känns det och en tillvaro utan tobak blir det nya normala.

Triggers och speciella situationer

För många som haft ett långvarigt snusanvändande så är det mycket annat än själva nikotindosen i prillan som bidrar till själva beroendet. I ett beroende finns det många psykiska aspekter som spelar in. Det kan till exempel vara speciella situationer, tillfällen och vardagsritualer som man förknippar med att snusa – som egentligen inte har något med fysiskt nikotinsug att göra.

Kanske är det snusen till morgonkaffet? Prillan efter lunch? En snus för att orka igenom vissa moment på jobbet? De flesta som snusar har sina ”måste-prillor”. Även om man blivit kvitt det fysiska nikotinsuget så kan det alltså triggas av dessa situationer.

Försök att undvika platser och vanor som du förknippar med snus så långt det är möjligt – eller testa att byta ut snuset
mot något nyttigt. Ta en frukt eller en promenad! Det som är bra med vanor är att det faktiskt går att skapa nya,
hälsosamma sådana!